Svunna Tider
Det är väl vara bra o kul o allt sånt men en del försvinner ju åxå
Det kan ju vara en del man saknar.
Även detta har jag nosat på lite förrut men nu är det en liten annan vinkling på det också.
På den gamla goda tiden var det bara o ringa några stycken o höra vad man skulle göra, var det inget så samlades man bara varsom om umgicks.
DET kan jag sakna, den spontaniteten, den är ju rätt skön asså.
Men, det är klart man får andra prioriteringar o familj o så, det är klart det ändrar sig
Jag saknar den delen ändå, kan ju vara det att jag vi inte direkt fått nån familj än heller, där tappar man ju genast en bit gäntemot sina bekanta, man blir lite av femte hjulet kan man känna o inte riktigt passa in,
så som en bekant så fint påpekade lite samma grej fast individen då kände sig som sista singeln,
o då kännde sig inte passa in, lite så kan det vara med den grejen.
Men ändå, hur svårt ska det vara, kan man undra att bara ta en fika, eller en bira några stycken, det sker ju alldeles för sällan innanför stugornas knutar.
Om man nu skulle försöka styra upp nått då är det nån som inte har lust,
2 ska på 40 års fest,
5 är förkylda,
3 har febriga barn,
5 kanske, men som somnar framför tvn istället,
4 tänker på morgondagen, har nått viktigt att göra o hoppar över,
3 kommer men måste smita fort,
1 tapper hjälte dyker upp,
allt blir lite urholkat, även om man försöker MÅNADER innan. (Det kan ju vara det att ingen VILL umgås med mig/oss åxå)
Det var bättre förr, då startade man bara telefonkedja, sen hamnade 20, törstläppar eller inte på samma ställe o hängde.
Det saknar jag.
Inte att just vara 20 men att man kan köra en grej bara sådär.
SPONTANITETEN ÄR BORTA.
Det är trist som satan tycker jag, det är ju oftast då man får som trevligast dessutom.
Man är väl för gammal helt sonika!
Mera spontanitet!
Det är det för dåligt med.
Våga att inte vara rädd!