Sanningsbloggen

Min käre far är borta.
Vad ska man göra med det tomrummet?
Ofattbart tomt och melankolin ligger som en våt filt över mig.

Allt man har fått av dig genom åren.
Ända från barnsben har man stöpts till det man är idag på både gott och ont.
Man vill ju fokusera på de bra och de ting man faktiskt tagit till sig,
det som är de stöttepelarna jag nu står på och lever mitt liv efter och som har gjort mig till den jag är.
Ärligheten, rakryggheten, rättvisan och snällheten, den vet vi vad den kommer ifrån,
det är de rättesnörena som är viktiga i våra livs cykel
Ät upp det du tagit till dig! Gör rätt för dig. Allt finns där i ryggmärgen!

Humor i alla lägen, det är den som får guldkant på livet och som alltid
lockar fram ett leende även om det är bistert ibland, det är dessutom helt gratis att ha roligt!
Även doktorer och sköterskorna blev matade med fars humor, som en del inte ens allid tog in genom livet.
Den sitter där, det är väl därför man försöker skämta om allt antar jag!

Jag har fått så många delar och intressen av dig som har blivit en stor del av mitt liv.
Från första gångerna jag fick följa med och jaga vid småskoleålder, med Henna och Heidi vid Elis stuga
när jag fick min första jaktkniv, när jag hoppade högt när du sköt den där haren,
chokladen i thermosen som det skulle vara,
som du kokade på riktigt sätt med Kakao och socker, det gör jag fortfarande fast de hånar mig!
Senare i Vingåker där jag även träffade en av mina allra bästa kamrater som jag fortfarande har,
där jag fick harva runt i omöjlig snårskog och lära mig allt om vindriktningar, rågångar,
gå vilse och få bannor av Erik när jag inte var beredd när skottlagen bakom mig dök upp..
När den ensamma kon kom som du inte såg. -Pappa, Pappa, det kommer en älg, det gick bra!
Senaste gångerna du var med så, sa jag, lugna ner dig farsan, jag har jagat i den här skogen i 20 år,
jag kan det här, lyssna på mig, jag känner mina hundar,
jag tror först då att du kopplade att jag var en riktig jägare,
att du tog det till dig, våra fantastiska stapatsrika jaktturer till Norrland.
Det är väl preskriberat nu, men där du sköt en ren i tron att det var en förrymd kronhjort,
den tog vi reda på jävligt snabbt o sänkte resterna av i en tjärn...

Hundarna. Jag fick hundintresset från dig min far, vi hade alltid hund och jakt hundar,
jag följer på i dina fotspår, kanske inte alltid samma raser men det har ju lite med förutsättningar att
göra, vi har alltid älskat hundar! Jag är glad att du fick se Moras första kull valpar iallafall.
Det såg jag på dig att du blev innerligt lycklig av, du var här ofta och kikade på dem,
och snart kommer en ny kull, som du även frågade om på sjukhuset såklart,
jag önskar att alla valpar kunde heta Jörgen!
Utan hundar är livet meningslöst, folk förstår inte hur mkt hundar betyder för en riktig hundälskare!

Akvarierna och fiskintresset fick jag från dig, det var anledningen att jag utbildade mig till fiskodlare till slut.
Det började med Rödciklid lek i ett 70 liters bredvid sängen, sen var man fast.
Oj så mkt man har fått där, din stora 527liters burk fascinerade mkt på en liten spjuver.
Akvarieföreningen när vi på mitt latinska namnkunnande och Gymnekorumbus Ternetzi i sista frågan
så vi slog dem på fingrarna o vann tävlingen. Kan jag ha varit 12-13?
Det är ditt fel far!
Ditt prat om Altum och mäktigheten , när vi tejpade ihop 8 A4 och ritade av akvariet,
till akvarielokaler och fulländandet av Sydamerikabiotopen som jag är glad att du fick se med
Altum Scalarer,Green Discus, Fjärilsciklider, Crydoras Arcuatus, alla viltfångade!

Hur ska jag någonsin kunna laga en bit mat utan att tänka på dig far,
hur skulle du ha gjort? Ditt kunnande kommer alltid göra sig påmint,
allt från vita bönor som vi båda gillade, till din gröna kycklig o currysås som vi alltid
tvistade om hur den skulle göras på bästa sätt. Kryddningar, buljonger, köttemperaturer och rökt kött!
Hur ska jag kunna röka kött utan att du får provsmaka! Det kommer inte bli samma sak!

Allt detta är ju sånt som har blivit en stor del av mitt liv!
Genom dessa ting i mitt liv ser jag din gärning leva vidare.

Redan nu när du har varit borta endast en kort tid så har jag märkt hur jag lägger in andra värderingar
i saker jag gör och ser. När Mora kommer o viftar på svansen så minns
jag hur du älskade henne och tänkte på hur lik hon var Rani.
När jag ska krydda maten, hur skulle farsan gjort?
När jag gjorde rabarberpaj på första rabarberna, du ville alltid ha rabarber!
När jag hör vissa låtar, den här gillade farsan.
Men även politiskt o nyhetsmässigt, nu fick du inte uppleva det du ville, valet, du var oerhört insatt och påläst
nu får du se inte se hur det går för vårt land när vi ska rätta till det, det stör mig faktiskt lite,
när jag ser en nyhet och att inte du får reda på det eller se hur det går framöver.
Men jag lovar att vi ska göra det bästa vi kan för att få styr på det här landet som du har varit med och byggt upp!

Så kommer det nog vara hela livet, när man är ute o jagar, köper en ny fisk,
eller ska provsmaka en ny köttbit, när min första tax ska hämtas osv.

Denna låten knyter ihop våra livsband käre far, dels i texten som betyder oerhört mkt för oss båda,
samt att jag en gång för 25 år sedan, när det var kontroversiellt, hörde denna låt dånandes över parkeringen på
Ekängen, och man kollar dit, Jaha, det var farsan som kom rullande i sin 240 med nervevade rutor med denna
munspelsromantik ljuda!
Det är saker som inte går att glömma!

Fädernesland

Musiksinnet fick jag nog också av dig far, det var fan inte hyggligt, för det har jag inget!
Bara för det ska jag skaffa ett munspel o lära mig den här låten!
Det borde ju tillockmed en rakryggad klåpare som jag klara!?

Hur ska jag orka ta tag i allt det här nu!?
Jag lovar att göra så gott jag kan iallafall!
Tack för allt älskade far, vi ses igen! Håll ett öga på oss sålänge!